Här kommer nu videon! Klockan är sex på morgonen och jag har precis tittat på den, och den är ungefär så som jag minns. Ett krig :) Enjoy!

Jag har berättat det här för vissa, men inte skrivit det på bloggen ännu. Men det börjar bli så pass aktuellt att jag känner att det är dags nu. Först skrev jag inte om det för att inte mamma skulle veta så långt i förväg, vill ju inte stressa henne i onödan. Men hon tog det väldigt bra när jag berättade, och nu är det dags att skriva det här också.

Den 10 december kommer jag göra min debut i amatör-MMA i Berlin.

Just nu är det osäkert vem jag ska möta, det finns en tjej som vill möta mig men i -55 och så mycket kan jag inte gå ner till på en månad om jag inte typ hugger av en arm, och det känns inte som ett långsiktigt alternativ. Heller vill jag inte vätskebanta då invägningen är samma dag. Men de har många tjejer där så match kommer jag få.

Så, hur känns det här? Spännande, nervöst. Det är som en berg-och-dalbana i huvudet på mig. Jag kastas mellan att vara toktaggad och supernojig. Jag försöker avdramatisera det, bara se det som en rolig grej och någon gång måste ju vara första gången man tävlar, men samtidigt känns det så klart som en väldigt stor grej för mig.

Sen tycker jag så klart att det ska bli väldigt kul att åka till Berlin även om det är mitt i vintern – har aldrig varit där och har inte rest med klubbkamrater förut! Så jag ser så klart fram emot det väldigt mycket. Ska bli sjukt kul.

När jag började träna MMA sa jag att jag aldrig skulle tävla. Jag kunde inte se det framför mig, kunde inte alls tänka mig att jag skulle komma så långt att jag skulle ställa mig i ringen med någon annan. Men viljan tändes, och jag fick ett annat fokus. För jag insåg till slut att jo, jag vill tävla. Och nu är det bara att köra och göra mitt bästa!

Igår hade vi Bråwlis, ett event jag dragit ihop där vi skulle fixa mattor till Rålis och ha klubbtävling i SW. Det slutade med att andra klubbar också blev välkomna, och det blev riktigt kul! Jag gick två matcher, men kände mig så äckligt svag att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Kroppen verkar inte ha återhämtat sig riktigt ännu. Anton drog en americana på mig, jag klappade omedelbart innan den ens satt för det var på min onda arm, men ändå gjorde det ont efteråt. Gick dock över ganska snabbt. Sen gick jag match mot Lisa också, vi rullade runt och det blev oavgjort. Sjukt svag kände jag mig i alla fall.

Bilderna är tagna av Susanne och Berserk!

Gör ett försök på det här med litet album, istället för ett långt inlägg med alla bilder i stor storlek. Vad är bäst enligt dig som läsare? Här kan man ju bläddra mellan bilderna i större format istället… borde lära mig hur man gör flashiga album där man inte behöver skickas till ny sida för att se bilderna stora.

Det var kul att vara i Rålis och allt gick på som planerat, vi hade mycket publik och folk som gick förbi stannade för att titta och fota. Kul när man lyckas fånga folks intresse!

Sjukt trevligt var det, och tack till Kenka och Morgan Freedude för priserna! (Jag fick en söt liten väska av honom också. Gulligaste killen ever.) Priserna var en Berserk-hoodie, ett tandskydd + t-shirt från Kenka samt en present från Morgan. Vinnaren i +75 var Niklas, och i -75 tog Ricky hem vinsten! Grattis! Efter rullet käkade vi indiskt, och på kvällen levde vi rövare på Strand. Mår som förtjänas idag, ska hem till Lisa för rehab i kväll. Puss och tack för ett roligt event alla som var där!

Jag har nu varit hemma i några timmar och myst på soffan, trött som jag var. Hur gick det på SGL då? De som tävlade från Berserk var SE, Elias, Anton och Viktor. Lite extra känslosamt var det ju för mig att titta på när SE tävlade eftersom han är en av mina bästa vänner sedan några år tillbaka! Det gick riktigt bra för honom, helt sinnessjukt nog så fick han sin första vinst någonsin på ingenting mindre än en flying armbar!! Jag stod som en fågelholk och fattade inte vad som hände, han hade aldrig ens gjort en sådan förut, men tänkte att han kunde ge det ett försök. Vilket är galet. Men häftigt!

Han fortsatte grinda sina motståndare och vann tre matcher, två oavgjorda. Elias var också riktigt duktig idag (fast han själv kommer inte säga det, han är så hård mot sig själv) och gjorde bra ifrån sig med bara vinster och oavgjorda, som hade varit hans om han haft lite mer tid. Ungefär den sitsen jag varit i flera gånger, varför inte utöka matchtiden på SGL till fem minuter?

Anton och Viktor tävlade för första gången de också, med varierande resultat men de kämpade riktigt bra. Viktor var tvungen att lämna WO på sista matchen då snubben han mötte innan crankade hans nacke så att han inte kunde fortsätta.

Och igen, det här med domarna… Det finns flera bra domare på SGL, som dömer rättvist och konsekvent. Och sen finns det de som är mindre bra, jag har själv råkat ut för lite konstiga saker där otillåtna tekniker förbisetts under match, trots påpekningar från hörnet. Samma otillåtna teknik stoppades sedan av en annan domare under samma tävling, vid ett senare tillfälle. En av domarna var väldigt lösryckt gällande cranks, en tävlande som blev utsatt från en neckcrank av en kille som gjort det på flera stycken signalerade tydligt att det tog på nacken, pekade och allting, ändå stoppade inte domaren utan han fick klappa och förlorade således sin match. Vilket jag tycker är helt fel, men man kan väl hoppas att det blir bättre i framtiden!

Men de ska ha eloge för att de snabbt och smidigt flyttade SE till en annan pool då han och Elias hamnade i samma – riktigt schysst av arrangörerna att ställa upp och fixa!

Bilden är från när jag tävlade i Deltävling 1 för ett år sedan! Självklart blev jag sugen på att köra, och förbannade mina skador och all den tid jag inte kunnat grapplas på grund av dem. Det var mycket nytt motstånd som hade varit intressant att få känna på, lyckades kasta några ögon på tjejmatcherna då jag inte filmade Berserkkillarnas matcher.

Samtidigt visste jag att det hade varit dåligt för mig att tävla. Självklart pga skadorna, men också för att det var så länge sedan jag fick grapplas mot ett jämbördigt motstånd, det var egentligen länge sedan jag körde ren grapplingsparring alls. Helt enkelt för att inte riva upp de gamla skadorna. Ska försöka att gå på fler SW-pass i framtiden när jag är mer hel, så kanske jag kan tävla i höst. Vi får se.

Jag har nu bestämt mig för att inte ställa upp i Svenska Grapplingligan varken i Maj eller Juni. Deltävling 1 ställer jag inte upp i helt enkelt för att jag inte har kunnat grapplats alls sedan mitt ledband gick av i armbågen på SGL i December. Min arm är i stort sett bra nu men nu är foten problemet istället, och jag kommer inte kunna träna tillräckligt hårt eller ordentligt för att känna att jag har utvecklats sedan senaste SGL. Och när jag inte rullat alls på fyra månader känns det rätt dumt att ställa upp och tävla, ärligt talat. Deltävling 2 i Juni kommer jag missa då min andra sittning på tatueringen är två dagar innan, så det kan inte hjälpas.

Givetvis känns det trist att inte ha någon tävling att se fram emot just nu, det är ju roligt att tävla men det vore inte ett smart val av mig att göra det nu, med risken att slita upp mina gamla skador hägrande. Dessutom ska jag ju rent regelmässigt tävla i fortsättning nu, och jag känner verkligen inte att jag är på rätt nivå för att tävla där, jag skulle nog inte få så mycket utbyte av att bli brutalt utdragen av någon som tränat BJJ i upp till tre år. Nä, SGL får vänta, just nu är det inte rätt för mig att tävla. Tråkigt nog, men jag får desto mer tid att heja på mina klubbkamrater och filma istället!

Så, här kommer sent omsider lite bilder från SGL deltävling 4. Enjoy!

Jo jag ska lära mig hur man lägger upp sånnadär balla javascriptalbum för många foton, men inte just idag, idag får ni se bilderna så här.

Jag kan börja med att säga – jag är våldsamt nöjd med resultaten. Riktigt riktigt nöjd.

Vaknade på morgonen, trots att jag ätit snålt hela veckan och två dagar innan låg på 58,5 så vägde jag 59,3 på morgonen, vart det där extra kilot kom ifrån hajar jag inte då jag bara åt nyttighetsmat på fredagen. Men iallafall, jag ville inte riskera att inte klara vikten så jag käkade ingen frukost, ringde istället panikslagen till Torbjörn och sa “Vad fan ska jag göra?! Jag är ju jättehungrig! Jag måste äta!!” men det slutade ändå med att jag lämnade Högdalen med en fet proviant istället.

När vi som skulle dit hade hittat varandra och kommit fram till Kallhäll vägde vi in (jag i långkallingar, sjukt hett) och sen när vi kom in kastade jag mig över mina knäckemackor med centimetertjockt lager ost på!

Sen kom Deniz, min coach of the day som ska ha ett jättestort tack för att han kom! När jag hade fått trycka i mig lite käk så började vi prata lite. Jag fick berätta vilka positioner jag känner att jag jobbar bäst utifrån, vad jag ville ta mig till och hur jag ville spela. Jag fick väldigt många bra tips av Deniz, som ju är den som piskat upp hela Nybörjare herrar -77.

Efter regelgenomgången var det fem minuter kvar innan mina matcher skulle börja. Jag blev mer och mer stressad, men Deniz lugnade ner mig så när det var dags kändes det lugnt, och rätt bra. Jag visste ju inte alls vad jag skulle förvänta mig av tävlingen, men det gick dit jag ville.

Match 1. Mot Filiz Demirbek, Poseidon BJJ

Vi började rätt lugnt och kände efter lite. Hon gick hela tiden på armdrags jag inte ville låta henne få, jag ville hellre gå in i clinchen. Men när jag försökte clincha så drog hon sig ur. Jag blev lite för feg för att dyka för jag ville inte bli utsprawlad, samlade inte mod nog att våga dyka vilket kändes surt. Hon fick nästan till en armdrag, men så länge jag använde mig av höften var det enkelt att komma loss.

När det inte var så mycket tid kvar så gjorde hon ett dykförsök, hon kom inte så djupt utan kraschade in i min midja och händerna hamnade ovanför knävecken. Istället för att sprawla ut kände jag att hennes huvud låg så lägligt på sidan så jag låste guarden runt henne och åkte ner i mattan. Fick in min giljotin, men lyckades inte komma till avslut. Försökte komma lite till sidan, men hon hade bra tryck på mig. Försökte också cruncha ihop överkroppen så jag skulle lägga press på hennes huvud med mitt bröst, men min hand var inte tillräckligt högt upp på mitt egna bröst. Hade jag bara haft lite mer tid så hade jag krånglat dit den, hennes andning var riktigt ansträngd. Men, tiden gick ut, men jag var hur nöjd som helst med matchen ändå.

Match 2. Mot Tamara Green, Combat Academy

Minns inte den här matchen lika bra. Tror vi kom in i clinchen hyfsat tidigt, och att jag hoppade guard på henne. Det jag minns mest av den här matchen är att jag hade bra kontroll, höll mig lugn och jobbade på mina positioner. Min sidkontroll kändes väldigt bra, och jag kände mig aldrig hotad under våra scrambles, kände verkligen att mitt positionsspel funkade. Återigen hade jag velat ha lite extra tid på den här, i slutet låg jag i scarfen och skulle börja sikta på armlås men tiden gick ut. Fram för femminutersmatcher i SGL!

Iallafall så var den här matchen nog den jag gillade mest, mycket scramble och riktigt rolig match där jag fick jobba många olika positioner, och passeringarna satt som en smäck! Tråkigt nog finns bara en liten bit på slutet filmat av den här matchen, hade velat ha hela… Jag tror att videon här börjar efter att hon rullat ur en omoplata som jag satte, damn att den inte satt bättre, hade varit kul att vinna på det!

Match 3. Mot Quena Soruco, Olympia/Hilti Rinkeby

Hon var riktigt stark och vi kom snabbt till marken, där hon tog dominant position. De första minuterna av matchen hade jag stora problem med att andas, då hon tryckte sin underarm/armbåge hårt in i strupen på mig. (Det dåliga var att vår domare inte sa någonting om det, men att en annan domare under en senare match plockade bort hennes arm från motståndarens strupe när hon gjorde samma sak, dåligt av domarna att inte göra lika i alla matcher.) Jag försvarade iallafall armarna, och kom så småningom till halvguard där jag körde min lockdown på hennes ben. Vi flyttades in till mitten, och scramblade tills jag hamnade i sidkontroll där jag tog några sekunder att faktiskt få andas lite, kändes skönt! Jag satt i mount sista delen av matchen, låg rätt lågt och lade tryck med min kropp på hennes lungor medans jag funderade på vad fan jag skulle göra för att få bort armarna som var i vägen, mitt vanliga “vandra längsmed utkanten” funkade inte riktigt. Frågade Deniz hur mycket tid det var kvar, och när jag fick veta att det återstod väldigt kort tid så var det lite skitsamma och jag försökte mig på att komma högre upp och avsluta, men hon kullerbyttade sig ur mig den sista sekunden. Kände mig ändå väldigt nöjd som hade lyckats reversa från den väldigt dåliga positionen och själv satt mig i dominant position.

Match 4. Mot Yesi Rodriguez, Stockholm BJJ Center

Jag visste sedan innan att Yesi är grymt stark och duktig, vilket kanske satte lite av en mental spärr för mig. Jag hamnade väldigt snabbt i botten och blev mountad, försökte att bara vara lugn, lyssna på Deniz och göra som han sa, men var väldigt försiktig med mina armar för jag ville inte fastna i något. När hon jobbat upp sig och skulle gå på armbar kände jag att jag kunde följa efter och skulle köra min nutcracker-escape, men hon slängde sig in i armbaren väldigt hårt och jag gjorde illa armbågen trots att jag klappade så fort jag bara kunde. Deniz drog upp mig och lindade armen, Andreas hämtade en isklump åt mig också vilket var väldigt snällt. Så jag traskade runt där med min onda arm, men var väldigt nöjd med min insats ändå.

Armen gör fortfarande ont idag, ska lossa på lindningen och köra lite växelvis väme/kyla senare, men den går inte riktigt att röra. Känner mig smått handikappad. Förhoppningsvis går det här över om några dagar så jag kanske bara behöver vila från träningen en vecka eller så. Har fortfarande en svullnad, och armen går inte att sträcka ut när jag försöker. Tyvärr. Men sånt händer, hoppas som sagt bara att det går över snart!

Glaada Berserkare! Alla gjorde bra ifrån sig, men här var ändå höjdpunkten som gjorde en alldeles lycklig inombords!

Fuck yeah!

Fler bilder på matcherna kommer senare, när my dear friend Lisa laddar upp dem :)

Ja, jag skriver vol. 1 för jag har en känsla av att det här kommer hända fler gånger! Så länge jag har någonting att säga till om kommer vi göra det här igen, för det blev riktigt lyckat! Matcherna var spännande och väldigt jämna, lite dålig uppslutning av Berserkare men vi gjorde bra ifrån oss ändå!

I min första match mötte jag Fredrik, som skulle komma att vinna hela -80-viktklassen. Det visste jag förstås inte då, jag hade aldrig sett honom när jag varit på STORM och kände mig rätt lugn. På typ tjugo sekunder hade han mig i en omoplata, och jag var inte helt säker på om jag ville klappa den. Den satt inte riktigt, gjorde liksom inte särskilt ont eftersom jag är rätt vig, men jag visste också att jag inte skulle kunna ta mig ur den då han hade mig i ett järngrepp, och han hade ändå ungefär tre minuter till på sig att dra tills det faktiskt gick sönder eller gjorde ont, så där klappade jag.

I min andra match mötte jag Robert, det lustiga var att vi i precis samma stund tyckte det var en bra idé att dyka. Jag siktade på doubleleggen, men på vägen in så kraschade ju han mot mig så jag dök rakt in i suspen som nu dagen efter gett mig ont i näsan och en blåtira. Schysst! Vi körde i ungefär tre minuter, med en hel del låsförsök från honom men jag kom ur de flesta. Lyckades ju köra en armbar escape som jag själv tycker är skitsvår och att jag suger på den, så där blev jag nöjd! När han tog min rygg en gång så korsade han fötterna framför mig, vilket jag utnyttjade till att med mina egna ben trycka på hans. Gjorde väl inte helt rätt (jag har aldrig gjort det själv utan bara hört att man ska göra det) och körde en form av figure-four med mina ben, så jag fick inte så mycket kraft som jag kunnat. Men jag kände ju att han reagerade på det, och Johan som tog tiden stod framför mig med världens härligaste evil smile. Till slut åkte jag iallafall på en armbar jag inte kom ur, och klappade.

Hade gärna gått fler matcher, men var ändå nöjd! Tycker hela tävlingen var riktigt kul och det var härligt att folk gillade det så mycket. Det var det som var viktigast för mig! Fler bilder hittar ni här, på MMAbloggar!

Jag vill också passa på att tacka Patrik från Kenka som sponsrade oss med fina priser! Vinnarna i respektive viktklass (Björn och Fredrik) fick förutom en pokal compression shorts, tandskydd och varsin t-shirt, allt från Kenka!

Sedan efter att vi ätit gick vi ut på kvällen. Först var det förfest för tjejerna hos Jessica!

Sedan drog vi till O’Connells i Gamla Stan och tittade på UFC 122. Jag var lite besviken på galan, tyckte inte den var särskilt spännande men desto trevligare hade man ju med sällskapet. Jag förlorade en öl till Bobby i sista matchen, jag var säker på att Marquardt skulle mosa Okami, Bobby trodde Okami skulle göra kaoz med Nate. Bobby hade rätt, jag förlorade. Men jag var glad ändå!

Tack allihopa för en grym dag! Jag hade jättekul och hoppas vi gör det här igen snart!

Jag fick bara gå två matcher och torskade båda, men jösses vad kul det här var! En utförligare utläggning kommer sen, nu ska jag byta om och iväg och festa med flickorna innan UFC! Puss!